Jag läser i Fria Tidningen den 13 mars 2013 om Nidarosdomen i Trondheim (jag har faktistkt varit där), en byggnad med ca 700 år på nacken. Dit vallfärdades också vår superkändes från medeltiden, Den Heliga Birgitta, till Olav den Heliges reliker. Idag får den 700-åriga katedralen konkurrens av ett nybyggt storhotell.
Hotellet skall bli en signal och ett landmärke enligt skribenten och är avsett att väcka internationell upmärksamhet. Det lär ha smällts upp på ett par år. Detta skall jämföras med de 300 år som tog att bygga domen.
Miljardären Stordalen (som ju äger det nya Posthotellet i Göteborg) lär ha sagt att det nya hotellet är ett hotellens Nidarosdom och han gläds åt hotellet som nu reser sig 30 meter över marken jämfört med Nidarosdomens 20 meter.
Idag är det viktigt att synas och ”bygga varumärken” och det verkar inte heller finnas något problem med finansiering när det gäller spektakulära byggnader som Turning Torso i Malmö eller varför inte den ny Friends Arena i Stockholm för att bara ta några exempel.
Här kan jag förstås inte låta bli att associera till en svensk småstad, nåja medelstor stad med svenska mått mätt, Borås stad. Man planerar att ”sätta Borås på kartan” med en antagligen alldeles onödig skyskrapa, synlig från den motorväg som bisarrt nog klyver staden i två hälfter.
I detta sammanhang kan man nämna att man redan i grunden har förändrat stadens skyline sedd från väster med arkitektonisk skapelse som får den välkända Gustav Adolfskyrkan att sticka upp som en uppochnedvänd glasstrut bakom en murliknande byggnad i grått och svart glas.
Det något paradoxala är att denna byggnad som på ett
mycket okänsligt sätt förändrar stadens skyline faktiskt är en estetiskt tilltalande byggnad. Den är dessutom huvudkontor för ett framgångsrikt lokalt företag som valt att bli förbli på hemorten trots framgången.
Att ett företag med rötter i Borås väljer att förlägga sitt huvudkontor i staden och dessutom väljer att visa upp sig genom en arkitektoniskt spännande byggnad är förstås enbart positivt men man kan kanske befara att stadens styrande upplevt en sådan eufori över detta att de inte velat ställa några krav alls på läget av rädsla för att inte få hysa detta huvdukontor.
Huruvida de styrande i staden lagt sig på rygg och bildligt blottat strupen för det framgångsrika företaget vet jag alls inget om men det gjordes en intressant jämförelse i Borås tidning för ett tag sedan med gamla tyska städer där man var mycket restriktiv vid uppförandet av moderna byggnader som i grunden förändrar stadens traditionella utseende.
Kanske är det helt enkelt så att man har andra prioriteringar i Borås och därför värderar inkomster och den status ett företag i en spektakulär byggnad innebär högre än en bevarad stadsbild. I detta avseende finns en viss tradition att falla tillbaka på, så helt traditionslöst har man definitivt inte handlat.