Sommaren har av olika skäl – trots vackert väder – inneburit en hel del läsande. Jag har redan tidigare beskrivit hur förtjust jag är i min läsplatta (en s.k. e-book reader, alltså inte en surfplatta) då den ger möjligheter att läsa i starkt solsken till skillnad från surfplattan som gärna blir svårläst i starkt solsken. Dessutom har ju plattan blank skärm och man kan undra vem som kom på den idiotiska idén att göra dator- och surfplatteskärmar blanka. Men det var inte alls detta som inlägget skulle handla om utan snarare om läsning av e-böcker generellt och några specifika böcker i synnerhet.
Personligen tror jag att e-böcker (generellt) är något som kommer att bli alltmera vanligt då det ju är själva innehållet vi vill åt och inte främst den fysiska artefakten bok. Nu tror jag mig genast höra en rad invändningar mot detta som t.ex. ”det finns inget som går upp mot att öppna en ny bok”, ”ett hem utan böcker är ett fattigt hem” eller helt enkelt ”boken är det mest flexibla sättet att presentera det som någon skrivit”. Jo, jag kan i och för sig både förstå och hålla med om detta men vi kan också jämföra med musik som numera strömmas via nätet snarare än säljs som fysiska artefakter på skiva. En gång har även jag med vördnad tagit ut vinylskivan ur dess vackra omslag och själva skivan med dess omslag har liksom närmat sig den musik den faktiskt representerar i värde; det kan helt enkelt vara en härlig känsla att både äga och känna på såväl böcker som skivor.
Egentligen tror jag att vi i många fler tillfällen förförs av själva ”prylen” än vad den är till för att göra. Själv har jag alltid varit svag för kameror även om jag vet att kameran bara innebär en liten del av fotograferandet. Det är inte kameran som gör fotografen eller fotot. Ett av de främsta exemplen på förförelse är väl bilar. Tänk vad vi laddar den fysiska artefakten bil med betydelser! Tänk så många självsäkra gubbar det fanns på landet där jag växte upp som talade om ”japansk skit” till skillnad från den svenska kvalitet som antogs finnas hos SAAB och Volvo. Tänk också hur många idag drömmer om prestigebilar som BMW, Audi och Mercedes när det nog egentligen skulle varit väl så fördelaktigt ur en rad synvinklar att köpa en Ford, Volvo eller varför inte en ”japan”. Nog är det något med själva den fysiska manifestationen som lockar? Kanske det dubiösa uttrycket ”körglädje”?
Eboken har däremot ingen fysisk manifestation utan här talar författaren mer direkt till oss ungefär som strömmad musik. Musikbranschen verkar också ha fattat att om man skall sälja stora volymer måste priset ner; detta gäller också appar som vi köper till våra telefoner och surfplattor. Bokbranschen däremot verkar inte ha hängt med här. Jag vill faktiskt inte betala drygt 150 kr för en ebok! Jo, om jag fick betala direkt till författaren kan jag mycket väl tänka mig att det kunde kännas rimligt att ersätta författaren för ett långvarigt arbete. Som det är nu antar jag att författaren enbart får en bråkdel av den nämnda summan.
Jag registrerade mig tidigare i sommar på en sajt som säljer böcker och därefter bombarderas jag – om inte dagligen så i alla fall flera gånger i veckan – med erbjudanden om köp. Böcker som jag skulle vilja läsa brukar alltjämt kosta ca 159 kr och såna kommer jag inte att köpa. Vid några tillfällen har det presenterats böcker för 19 kr men inte vill jag köpa böcker om ”5:1-diet” eller vad det kan vara. Jag har däremot köpt en bok av deckarförfattaren Arne Dahl för 33 kr. Jag tror att ca 30 kr är vad jag kan tänka mig att betala.
Men det fantastiska är att man alls inte behöver betala utan att vi i vårt land alljämt (kanske innan det privatiseras?) kan låna på bibliotek helt gratis – åtminstone för låntagaren själv. Med bibliotekskort kan man logga in på sitt bibliotek och hämta hem en bok efter eget val. Min läsplatta kan inte koppla upp till biblioteket direkt (men däremot till en kommersiell sajt) men min dator och surfplatta kan på några sekunder hämta hem en bok.
För mig har det alltid varit viktigt att undanröja de rent fysiska hindren för bokläsning; jag är egentligen intresserad av att läsa men jag tycker inte om att behöva vänta eller leta efter en bok (inte betala heller!). Jag vill läsa när jag är inspirerad och det finns en risk att det kommer sådant emellan som förtar inspirationen om det dröjer. Ett exempel på hur det kan gå till är mitt senaste lån Fjärilseffekten. Jag hade faktiskt gått till sängs för kvällen men då jag hade läst ut min senaste bok loggade jag in på biblioteket med min surfplatta och sökte bland eboksbeståndet. Jag lånade Karin Alvtegens Fjärilseffekten och det var egentligen den jag hade tänkt berätta om i det här inlägget. Men det får bli en annan gång.
Jag har också noterat att det faktiskt går mycket fortare att läsa på min ebokläsare än i en bok. Som gammal pedagog vet jag förståst att läsning inte i första hand är något tekniskt och att man inte kan läsa fortare än man fattar men det är något annat med det tekniska, nämligen själva handhavandet av artefakten som underlättas. I min ebokläsare, som är fjäderlätt dessutom, trycker jag bara på en knapp och nästa sida kommer upp. Dessutom ”vet” läsaren var jag slutade senast och jag behöver bara sätta igång den från viloläget och så är jag igång. En bonus är också att den finns inbyggd ordlista på engelska. Jag behöver knappast heller bekymra mig om laddningen då läsaren fungerar hela veckan (eller flera).
Den senaste månaden har jag därför läst Sven-Eric Liedmans Livstid, Arne Dahls Hela havet stormar (köpt!), George Orwells 1984, Ferdinand von Schirachs Fallet Collini och Karin Alvtegens Fjärilseffekten. Jag tror inte att jag hade läst dessa om jag skulle köpt eller behövt leta någon annanstans.
