”Det finns inga rena och absoluta vetenskaper. Politiker, ministrar och medborgare i demokratiska nationer medverkar mer eller mindre när kärnkraftverk, stridsflygplan och olka medicinska läkemedel blir till i samhället.”
Citatet ovan är från en krönika som Björn Ranelid skrivit för tidningen Skolvärlden. Jag råkade få syn på den lilla texten som får plats på en sida i tidningen och blev uppriktigt berörd av den.
Nu vet jag att många människor tycker att det är roligt att göra sig lustig över Ranelid, speciellt efter hans medverkan i i meloditävlingsspektaklet detta år och jag har själv vid flera tillfällen försökt parodiera Ranelids sätt att uttrycka sig med stor inlevelse och minst sagt svårbegripligt. Men nog är karln en sorts ordkonstnär. Dessvärre måste jag erkänna att jag inte har läst någon av hans böcker.
Kanske är det för att Ranelid skriver i fackföreningstidningen Skolvärlden som han skriver följande:
”Om Sverige låter föräldrarnas inkomster och bostadsadresser råda över kvaliteten på lärarna och undervisningen, så har tiden stått silla och bevarat ett samhälle av skilda klasser och privilegier.”
Detta är ett uttalande som gör bloggaren nöjd för att travestera Moseböckerna. I faktarutan blir man också informerad om att Ranlelid faktisk har undervisat i tolv år. Undrar om detta vara samtidigt som han, enligt egen utsago, var allsvenskt fotbollsspelare?