En krönika av Henning Mankell i GP (30 juni) om trasmodet, svindyra jeans med designade revor och hål, får mig att associera till hur det var när jag barn och hölls i representativt skick av föräldrarna. Även om de inte hade så stora resurser måste pojken hållas hel och ren. ”Hel och ren” var en sorts mantra som alltid gällde när man befann sig bland andra.
Mankell noterar utifrån sina afrikanska erfarenheter att hel och ren även gäller bland de många som har det svårt, även de fattigaste försöker hålla på sin värdighet genom att så långt det går lappa ihop sina kläder och hålla dessa rena så gott det går. När Mankell ser trasmodet bland afrikanska stadsbor är det för att dessa framförallt identifierar sig med urbana västerlänningar och inte med folk i gemen på den afrikanska kontinent som Mankell har erfarenhet av.
Det medvetet sönderklippta modet, menar Mankell, blir en sorts förakt för de människor som faktiskt inte kan hålla sina kläder hela. Jag tror nog att Mankell vet vad han talar om med sina erfarenheter från Afrika.
Själv har jag flera par jeans som jag faktiskt har slitit hål på, både på lårens framsida, på knäna och i baken. Om jag mot förmodan skulle komma på att visa mig i dessa trasiga jeans utanför hemmet, är jag övertygad om att att det ögonblickligen skulle märkas att det inte var designade revor och att jag därför var en vanlig trashank och alls inte någon som tillhör innefolket med svindyra designade revor.
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License